söndag 23 september 2012

Agaat - en berättelse om kärlek och svek i apartheids skugga

Agaat är en fängslande roman som jag inte kunde sluta läsa. Den stannade kvar i mina tankar efteråt. 
Romanen handlar om två kvinnor i Sydafrika, den vita lantbrukarhustrun Milla och den svarta hushållerskan Agaat. De har en laddad och komplicerad relation som sträcker sig många år bakåt i tiden. Det är också en beskrivning av apartheidsystemets grymhet.
Berättelsen utspelas 1996, två år efter aparheidsystemets fall. Milla de Wet är 70 år och ligger döende i ALS på släktgården i Kapprovinsen. Hon kan endast kommunicera med hjälp av blickar och blinkningar. Milla sköts om av Agaat, som är den enda som kan tolka hennes budskap. Agaat vårdar henne med en blandning av vrede och kärleksfull omsorg, som får sin förklaring ju längre man kommer i boken.
Det är den stumma Milla som är berättaren i boken och allt som händer i nutid utspelas i det rum där hon ligger instängd. Tillvaron på gården skildras i tillbakablickar och fördjupas genom avsnitt ur Millas dagböcker som Agaat läser upp för henne.
På 1940-talet gifter sig Milla med Jak de Wet, en stilig men våldsbenägen man. Äktenskapet blir olyckligt och till en början barnlöst. Milla har bestämt sig för att driva jordbruket och göra den försummade gården framgångsrik. Jak är inte lika kunnig men försöker tävla med Milla i djuravel och odling. Han lyckas inte lika bra och tar ut sin frustration över Milla, som biter ihop och står ut.
När Milla hittar den misshandlade femåriga Agaat, bestämmer hon sig för att ta hand henne. Kärleken till den lilla flickan växer och trots att Agaat är svart blir hon nästan som Millas dotter. Jak tycker inte om det, men Milla bryr sig inte. Efter sju år blir Milla oväntat gravid och sonen Jakkie föds. Agaat blir degraderad till tjänsteflicka. Hon blir djupt sårad, men svarar med att göra sig oumbärlig för gårdens skötsel. Agaat tar hand om Millas son och blir mer mamma till honom än Milla någonsin förmår. Åren går och livet på gården blir allt olyckligare...

Marlene van Nierkerk skrev Agaat redan 2004. Hon är professor i afrikaans och holländsk litteratur. Det är först i år som boken har översatts till svenska från engelska. Ursprungligen är den skriven på afrikaans.
Bokens språk är mycket vackert, poetiskt och fyllt av intryck och detaljer. Man ser landskapet framför sig och förstår precis hur det är att ligga i en säng utan att kunna röra sig. Inflätat i texten finns mängder av utdrag ur sånger, ramsor, psalmer, bibeltexter och dikter.Varje kapitel består av tre delar: nutid, dåtid och ett avsnitt ur Millas dagbok.

Berättelsen om Milla och Agaat är fylld av känslor och har starka och levande kvinnoporträtt. Där finns kärlek, svartsjuka, vrede och hat. Det är en fantastisk historia som fängslar läsaren.
Det handlar om Sydafrikas historia och om makt och maktlöshet. Milla är vit och har all makt, medan Agaat är beroende av henne. De sitter fast i ett system de inte kan göra mycket åt. Inte förrän systemet faller kan något förändras. I boken visas det genom att maktförhållandet mellan kvinnorna ändras: Agaat får övertaget när Milla blir alltmer sjuk och svag.

Dessa kvinnor öden griper tag och får oss att fundera över mänskliga relationer. Låt dig inte skrämmas av att boken är 700 sidor tjock, för mig hade den gärna  kunnat vara ännu några sidor längre. Läs den!

Finns boken att låna? Klicka här!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar